måndag 27 december 2010

Hästar som har betytt/betyder mycket för mig

Ikväll har jag lite tråkigt, så därför tänkte jag skriva lite om hästarna som ligger mig närmast om hjärtat.


Baronessa



f. 1983 - † 2010
Nordsvensk/New Forest

Det var med Nessan som allting började. Hon var en tjock, sur och envis ponny när vi började sköta henne. Jag och Helena var två rädda och orutinerade tjejer. På våran första uteritt tillsammans gick den ena bredvid och höll i ett grimskaft samtidigt som den andra "red". Så länge vi bara skrittade så gick det bra, för hon var så pass omotiverad och helt ur kondition. När vi skulle prova trava la hon back öronen mot den som sprang bredvid och vi var livrädda! Vi kom på den brillianta idéen att använda en pinne som spö, men då la hon bak öronen och började gå därifrån.
Mot slutet ville hon dock helst bara galoppera, och det säger väl en hel del? Hon gick från en tjock orkeslös ponny till en ponny i fin form med glimten i ögat.
Hon var en så klok ponny, underbaraste Nessan. Hon lärde oss så mycket och gav oss så många fina minnen. Hon var envis som få men hon byggde upp mitt självförtroende, hon lärde mig att vara lugn men bestämd och att inte ge mig. Det var på henne som jag lärde mig galoppera, även den häst som jag kunde trava och galoppera barbacka på utan att vara orolig över att åka av.
När jag red henne som mest fick vi ett så otroligt starkt band, hon kunde gå lös bakom mig till och från stallet. Mot slutet red jag henne inte så mycket, men jag tyckte fortfarande om att mysa med henne och tog någon barbacka tur på henne då och då.
Älskade hjärtat. Du lärde mig så mycket, du gav mig så mycket. Du är saknad här på jorden, men du förtjänar gräset som är grönare på andra sidan. Himlens finaste ponny.


Good Draw



f. 1993
Varmblodig travare

Godde är världens gosigaste med ett hjärta av guld! Han var den första hästen som det klickade med direkt. En ridtur på honom och jag var fast. Han har en otroligt charmig personlighet! Trots sin storlek så är han en liten mesig häst inombords, även om han försöker verka stor och stark ibland. Han är nyfiken som få och kan öppna postlådor, men blir rädd trots att det är han själv som gjort det.
Hans jobbiga sida är just den där fegheten han har, men det har blivit mycket bättre nu sen då jag red honom som mest. Han kunde få för sig att han inte vågade och då skulle han bara gå bakom Nessan. Han kunde börja backa och ha sig, det var lite obehagligt. Han kan bli lite väl het ibland också och dra iväg i "travartraven". I övrigt är han dock en fantastisk häst.
Det var Godde som öppnade mina ögon för dressyren. Trots att han är travare så är han duktig på dressyr och tycker att det är kul. Till skillnad från många travare har han en väldigt mjuk och helt underbar galopp!
Dock var det mycket tjaffs med hans fodervärd och därför började jag rida honom allt mindre. Nu är det i princip bara Helena som rider honom när Nessan inte längre finns.


Dido Tim



f. 1987
Varmblodig travare

Kanske var det mest Didos ädla utseende som fick mig på fall, eller det faktum att han var lika missförstådd som jag. Han är ingen lätt häst. Väldigt vaken och hispig, ser spöken lite över allt och trippar på tå. Man kan inte tvinga honom till något utan måste lirka och övertala. I övrigt så är han en mjuk och fin häst, men det tar ett tag att komma honom nära. Ridmässigt så har han en väldigt fin och lätt trav, men lite svår galopp. Dock orkar han inte riktigt galoppera utan måste springa så snabbt som möjligt. När han jagar upp sig blir han het och är svår att få ner på marken igen. Men när allt går bra så är han verkligen underbar, en häst som har lärt mig mycket.

Tee Bar


f. 1997
American Paint Horse

Finaste hästen, vart ska man börja? Jag har inte ens känt henne i ett år, men snart, ändå tycker jag om henne så fruktansvärt mycket. Kontakten fanns där från början och hon är en väldigt speciell häst. Hon är väldigt känslig samtidigt som hon behöver en bestämd ryttare. Hon är en ambitiös tjej som gör allt för sin ryttare när man väl har lärt känna henne. Hon är helt underbar i dressyren även om hon vissa dagar är riktigt jobbig när hon inte är på humör. Vid uteritt är hon också framåt och glad, helt trafiksäker men kan bli lite småfjantig över småsaker. Jag känner verkligen att jag passar ihop med den här hästen. Jag blir alldeles varm inombords när jag leder henne från hagen och hon lägger sin varma mule mot min hand. Om jag kunde skulle jag absolut rida henne mer, helst ta henne på foder.


Judit


f. 2007
Norsk fjordhäst

Jullan är en rolig liten ponny. Med tanke på hennes unga ålder så är det väl förståeligt att hon är väldigt unghästig av sig; ska helst tugga på allt som kommer i hennes väg och att stå still och göra ingenting är otroligt jobbigt. Samtidigt så är hon väldigt mogen för sin ålder; väldigt orädd av sig och stadig på foten. Det är väldigt nyligt som jag har börjat rida henne, mest arbete i skritt och böja och sådär samt påbörjat travarbete. Envis som satan är hon också, och jag måste medge att det finns gånger som jag inte orkar tjaffsa med henne. Hon gör små glädjeskutt ibland, ibland kan hon dock få för sig att hon bara vill gå bakom Tee Bar och inte kan trava först. En gång la hon sig ner med mig på ryggen också... Men hon är en väldigt söt och fin liten ponny som säkert kommer bli en mycket  trevlig ridhäst när hon är lite äldre.


En häst du aldrig mer kommer få träffa - Nessan :( <3
En häst du hoppas du kommer få träffa - Skulle vilja träffa Indi.
En häst du badat med -
En häst som rullat sig då du suttit på - Jullan -.-'
En häst som kan galoppera fort - Alazzi!
En häst du ramlat av - Bluei.
En häst du stegrat med - Indi
En häst du gått omkull med -
En häst du saknar tiden med - Godde. :/
En häst du har tävlat - 

1 kommentar:

  1. Fin hästarna! <3
    de är så underbara, på sitt egna lilla personliga sätt ;> de kommer aldrig glömmas! <3
    men usch, saknar Nessan massor! )': </3

    SvaraRadera