Sammanfattning av februari

I februari har jag varit sjuk, och det har varit riktigt kallt. På grund av detta har det blivit väldigt lite ridning och promenader med Doris, och det är helt klart ett stort minus.
Under denna månad har jag också varit väldigt trött, utan att riktigt veta varför. Jag har också varit rätt nedstämd periodvis, ytterligare ett minus. Dessutom har det varit riktigt mycket i skolan. Med andra ord har det inte varit en lika bra månad. Dock är det skönt att känna att jag är okej i alla fall. I'll be fine. Jag känner inte längre den där paniken när depressionen skymmer solen, mörkret kan inte längre svälja mig.

För att ändå säga något som är positivt så har jag och Natalie blivit riktigt bra vänner, och det känns underbart.

"Happiness is a mood, not a destination"

Idag har det inte blivit mycket gjort, jag har varit så sjukt trött. Varför har jag ingen aning om, jag har lagt mig i god tid och sovit ut på morgnarna. Kanske har jag fortfarande inte hämtat mig riktigt från bråket med Jullan igår. Träningsvärk har jag då...
Med andra ord har jag mest myst omkring där hemma, vi for och hälsade på farmor och farfar en sväng också. De blev nog glada, det var längesen jag träffade dem. Oftast blir det så att jag har fullt upp på helgerna när jag åker hem, det är så mycket man vill hinna med. Doris och ridningen är alltid prio ett, självklart familjen och vännerna också. Dock  hinner man sällan med allt man vill.

Nu sitter jag här i mitt rum i Frostkåge i alla fall. Tvättstugan var upptagen när jag kom hit, så jag har inte fått mina kläder tvättade. Tänkte kolla på en stund om det har blivit ledigt, annars får jag göra det imorgon. Hade egentligen tänkt dammsuga rummet imorgon, men det får väl bli på tisdag istället om jag måste tvätta imorgon. Hinner nämligen bara med ett av dem, har rätt så mycket skolarbete nu som ska vara klart innan sportlovet...

"Happiness is a mood, not a destination."
~ Julian Baker, One Tree Hill


Jag satt och funderade lite, det där citatet är ganska tänkvärt. Många av oss strävar efter att bli lyckliga. Kanske strävar vi så mycket att vi glömmer av tiden som går emellanåt, så mycket att vi missar de små ögonblicken som är guld värda. En hund som viftar på svansen när du kommer hem, en varm mule mot din hand, tv-mys med familjen, ett gott skratt tillsammans med en vän, solens strålar som tittar fram - vad gör dig glad? 
Kanske skulle vi försöka sluta anstränga oss så hårt, och istället stanna upp och känna efter. Ta vara på de små stunderna av lycka. Det finns inte en chans att vi kommer att vara lyckliga tjugofyra timmar om dygnet, sju dagar i veckan, året om. Om det vore så tror jag inte att vi skulle uppskatta lyckan heller.
På samma sätt som det är tillåtet att vara hungrig ibland, så är det också okej att känna sig trött och nere ibland.
Ta vara på de små ögonblicken, låt oss leva här och nu.

MORR...

Idag skulle vi äntligen få rida!
Vädret var perfekt och hästarna var pigga på att få komma ut. Jullan var fylld av energi som vanligt, och även Tee Bar var riktigt pigg idag. Det var verkligen underbart fram till dess att vi skulle svänga in på en skogsväg. Då bestämde sig Jullan för att hon helt enkelt inte tänkte gå mer. Vi bestämde oss för att rida rakt fram istället och sedan vända om och rida den korta vägen också. Det gick väl bra fram till dess att vi red förbi några hästar som gnäggade, då tog det stopp igen. Vi tänkte prova samma metod som vi körde med sist, att Helena fick ta Jullans tyglar också. Men Tee Bar ville inte riktigt och blev stressad, och sen kom det en bil. Utan stigbyglar och tyglar fick jag försöka styra in Jullan på en sidväg, och det gick väl bra - men att få stopp på henne var en annan femma... Hon gick typ ut i djupsnön så Helena och Tee Bar fick springa efter oss för att försöka få tag på henne. Det hela slutade med att jag fick slänga mig av i snön och Helena fick Jullans boge i ryggen...
Lite lätt irriterade gick vi ner för backen med hästarna och satt upp igen. Efter ett litet utbrott med en lång ramsa svordomar lyckades jag få Jullan till att gå, så vi kom hem i alla fall. Jag var dränkt i svett när vi kom tillbaka till stallet, och jag kan ju säga att Jullan inte ligger på plus hos mig just nu.
Nåja, pratade med Sofia i alla fall och hon skulle leta fram ett ridspö som vi kan ha med oss nästa gång.

Tee Bar var en ängel idag, så hon får stå för dagens bild.
Och herregud vad jag saknar sommaren!
Värmen, och så saknar jag att kunna rida dressyr i hagen.

"När jag blir grå, när jag faller - orkar du för två?"

Det har varit en bra dag idag, men jag mår dåligt ändå. Det börjar väl bli den där tiden på månaden när allt känns jobbigt.
Dagen började med matte. Helt okej ändå, äntligen har jag avslutat det där jobbiga avsnittet om ekvationer med nämnare. Efter det hade vi berhörighetsläsning och då jobbade jag lite på mitt tal, känns som att jag har börjat komma igång lite i alla fall men det blir nog snävt att få det klart tills tisdag. Men men, vi får väl se. Resten av dagen var det Tema, och vi är typ helt klara med vårat arbete nu. På måndag ska vi försöka träna igenom redovisningen lite, och på onsdag gäller det!
Efter skolan satt jag och Natalie kvar och fikade en stund med Kennet och Ivan, det var trevligt.
Nu ska jag gå iväg till middagen, sedan ska jag packa och vänta på att tiden ska gå...

"När jag blir grå, när jag faller - orkar du för två?
När idag blir igår, kommer du att älska mig då? 

Det spelar ingen roll om du håller mig hårt
Ingen kommer minnas om hundra år
Jag är rädd att man glömmer,

glömmer allt
Som vi glömde att vi älskade varann

Stå ut med mig, jag behöver dig
Stå ut med mig, jag behöver dig"

"Lämna ditt bakomflutna före dig."

Onsdag idag, vilket innebär att vi har haft Tema hela dagen. Jag och Natalie var klara med våran uppgift, så vi renskrev den på datorn. Efter det satte vi oss ute i fåtöljerna och hade som trevligast när Torbjörn upptäckte oss... Det hela resulterade i att vi skulle ha ett möte med gruppen efter rasten. Sagt och gjort, och då fick vi en extrauppgift också... Alla andra är så långsamma och slösar bort tiden på annat, så vi får typ jobba dubbelt så mycket som dem - och inte får vi något extra för det heller. På folkhögskola blir man bara godkänd eller icke godkänd, så... Nog för att man får ett bättre studieomdöme om man jobbar flitigt, men ändå. Det kändes lite ovärt faktiskt. Tror nästan att Torbjörn kunde läsa våra tankar dock för han sa typ sen:"Eller så kan ni göra såhär... *gör fuckyou-fingret mot sig själv* Skitgubbe!!!" Åh vad vi skrattade åt det där sen, det var lätt dagens bästa.
Nåja, efter lunch var vi duktiga tjejer och gjorde våran extra uppgift. På slutet av dagen smet vi dock tillbaka till fåtöljerna, för vi ville inte ha ytterligare en extra uppgift... Istället skrev vi upp en lista med klassiska, söta Disney-filmer som vi ska se någon kväll, mysigt! Sen kom Jack och gjorde oss sällskap en stund, det var trevligt.

Annars så har det varit städning här på boendet ikväll. Vi är ju ganska många här, så städningen går på bara några minuter. Dessutom har vi det väldigt rent och fräscht här, och det är skönt! Dock börjar det nog bli dags att dammsuga i mitt rum, funderar på att göra det imorgon...

...

Inte blev det någon promenad idag heller, kylan håller i sig. Dessutom var det våran långa dag idag, och som vanligt kände jag mig lite smått överkörd när vi slutade. På engelskan håller vi på att avsluta kapitlet om stora städer, vilket känns skönt. Vi har även jobbat lite med homofoner (ord som uttalas likadant men betyder helt olika saker och stavas olika).
På Omvärldskunskapen såg vi klart den sista delen av dokumentären "Och jorden skapade människan", behöver jag säga att jag höll på att somna? Nåja. Det här avsnittet var intressantast hittills i alla fall och handlade om hur människan påverkar jorden. Nu vet jag i alla fall att det var fel val för mig att ta Omvärldskunskap, till hösten ska jag ta behörighetsläsning istället.
På svenskan har vi börjat skriva ett tal... Usch. Jag hatar att hålla tal = ångest på hög nivå. Som tur var får vi i alla fall välja att hålla tal för en liten grupp istället för att stå inför hela klassen, men det känns jobbigt ändå. Bara hela grejen liksom. Och jag har så många dåliga erfarenheter av att prata inför människor från sexårs till ettan på gymnasiet - det är ganska många års dåliga upplevelser. Men nu gäller det att leva i nuet och tänka positiva tankar om framtiden.

Behöver jag säga att jag var rastlös på svenskan?

Även om det inte blev någon promenad idag så har jag gjort lite nytta i alla fall; nämligen städat toaletten. Så nu känner jag mig nöjd. En smutsig toalett och ett smutsigt handfat måste vara bland det äckligaste som finns! Dessutom skrev jag klart filmrecensionen om Gösta Berlings saga.

Bjuder på en fin låt också, bara för att!

Lugn dag

Igår var jag peppad och hade idag tänkt skryta med att jag varit på en promenad, men så blev det inte. Kändes skitkallt ute igen, och dessutom har det varit äcklig mat idag. Promenad på tom mage är ingen hit.

Som vanligt hade vi Tema på förmiddagen. Just nu håller vi på med "projekt" som också är en sorts avslutning på det här området. Min grupp har Egypten som uppdrag. Vi ska ta reda på mer om protesterna som pågår där just nu osv. Jag och Natalie ska berätta om de sociala mediernas inverkan.
Jag:"Det står att de försökte stänga ner Facebook och Twitter där ett tag."
Natalie:"Va!? Har de Facebook i Egypten!?"

På eftermiddagen var det matte. Måste erkänna att jag börjar bli lite snurrig i huvudet av alla siffror, x och y. Tur att vi har en mattelärare i alla fall, skulle nog ha blivit lite problematiskt annars.

För att få skryta med något ändå, när det inte blev någon promenad idag, så har jag i alla fall tvättat.

Saknar min bäbis :(

Bilder från Tassa In

Förra helgen när jag var hos pappa var vi på hundcaféet Tassa In som ligger i Bergnäset, Luleå. Jättemysigt var det!

Fikastund!

Doris och Bamse var med, förstås

Kurt, Bamses nya kompis

De var på samma våglängd och lekte bra...

... gamla gubbar båda två ;>

Puss!

Doris var lite utstött, men hon nöjde sig med att få vara med på ett litet hörn, och var lika glad för det!

Trevlig dag

Igår kom jag hem från skolan, 20 i 8 som vanligt. Det känns som att det blir lite väl sent, bara några timmar till sängdags typ... Men men, jag får leva med det. Jag och Doris åkte direkt vidare till Helena för att övernatta där. Stackars Helena var sjuk, men jag tyckte ändå att det var mysigt att få träffas och prata lite. Umgås. Spelade Sims gjorde vi också, men vi fick en grinig unge som bara var sur hela tiden, haha...
Doris var för övrigt jätteduktig! Hon skällde knappt någonting och hon var inte särskilt rädd av sig heller. Hon sov bra hela natten också vad jag vet. Imorse var hon till och med på riktig bushumör och lyckades dra igång både Ebbe och Ruff! Det var roligt.

Busvovven ❤

Idag blev det Luleå för lite shopping! Jag inhandlade en tröja, ett läppbalsam och en prickig kopp. På slutet blev det lite fika förstås; latte och chokladboll, mums! En riktigt trevlig dag har vi haft faktiskt, så det känns roligt. Nu blir det duschen för min del, och sen blir det film med syster-yster! 

Så sant som det var sagt

Back on track

Är fortfarande förkyld och har ont i halsen när jag stiger upp på morgonen, men jag känner mig ändå lite mer "back on track" nu. Jag hatar att vara sjuk och måsta vara hemma från skolan. Även om det är nödvändigt och jag återhämtar mig så blir jag så trött och seg, det ger mig ångest. Dessutom förstör det min "rytm". Jag trivs med att följa mina rutiner och ha saker inplanerade om dagarna. Jag mår bra av att gå i skolan på dagarna, ta det lugnt på kvällarna och göra roliga saker på helgerna. Det känns underbart att säga det, förut förstörde skolan mitt liv.

Onsdag var jag tillbaka i skolan, det var en bra dag att komma tillbaka på. Tema hela dagen och vi såg på film hela dagen. Med Torbjörn såg vi en film om utvecklingen i Sveriges demokrati, det var skittråkigt och jag höll på att somna, har väl bara med mig ca 10 minuter av filmen... Men men, rätt kravlöst i alla fall. Med PO såg vi "Dead man walking", grymt bra och stark film enligt mig. Vi ska alltså börja jobba om dödsstraff, ett väldigt intressant ämne faktiskt. Själv är jag emot dödsstraff. Människor som våldtar, misshandlar, mördar osv är vidriga odjur men jag tycker ändå inte att det är rätt att avrätta dem. Vad skulle det vara bra för? Mord som mord? Nej, jag tror inte att vi kan lösa några problem i samhället genom att döda folk som straff. Vad lär vi oss av det egentligen?
Ibland kan jag tycka att Sveriges straff kan vara lite för mesiga, men då tycker jag snarare att vi kan vara lite hårdare med fängelsestraffen, de är faktiskt ganska korta och lätta att förkorta idag. Vård är också något att satsa på. Visst, alla kanske inte går att bota men alla är värda en chans till ett värdigt liv.
Att leva med någon annans blod på sina händer, någon annans liv på sitt samvete... Det är för mig ett hårdare straff än dödsstraff. Att få dö är ju nästan lite som att få slippa undan?
Nåja, det är bara mina åsikter och jag respekterar att andra har andra åsikter.

Idag har vi också haft en ganska slapp dag. Jobba med texter på engelskan, läsa Kejsarn av Portugallien på Litteraturen, se klart Gösta Berlings saga och börja skriva analys på svenskan. Äntligen känns det som att vi inte har lika mycket att göra längre, men bara för att så kommer vi säkert bli överösta med läxor och uppgifter nästa vecka...

Sjukling :(

Yes, jag har lyckats bli sjuk... Blev tvungen att åka hem från skolan i onsdags för att jag mådde så dåligt. Det kändes jättejobbigt faktiskt. Dels för att det var musikcafé onsdag kväll på skolan och en revy som vi var inbjudna till på torsdag kväll, men också för att jag trivs så bra på skolan. Hoppas att jag blir frisk snart så jag kan åka tillbaka söndag kväll! Har ingen feber idag, dock har jag fruktansvärt ont i halsen och kan knappt svälja...

Den här låten har jag fastnat för

Tröttsam dag...

Långdag idag. Det har känts jobbigare än vanligt för vi har haft så långsamma lektioner...
En större del av förmiddagen lyssnade jag på Kennet och Jack som sjöng "Det är bögarnas fel" på falsett samtidigt som jag försökte koncentrera mig på engelskan. Ja, ibland undrar jag vad det är för klass jag har hamnat i, haha... Och då var det ändå den bättre delen av dagen, så att säga. Efter lunch var det Omvärldskunskap och där såg vi på en film om vindar. Så grymt tråkigt, jag höll på att somna. Hur hårt jag än anstränger mig så är det omöjligt att hålla kvar koncentrationen, och av en 50 minuter lång dokumentär har jag nog med mig ungefär 5 minuter av filmens innehåll...
Inte nog med att vi ska läsa en av Selma Lagerlöfs böcker, nej nu ska vi se en film som är baserad på en av hennes andra böcker på svenskan också. Så sjukt tråkigt. Filmen är ungefär från stenåldern och det går knappt att förstå språket som skulle kunna vara ännu äldre... Tröttsamt.

Som om inte detta vore nog sa Natalie till mig vid lunchen:"Har du gjort de 33 frågorna till temat som ska vara klart tills imorgon?" Fan! Bland allt annat skolarbete hade jag naturligtvis glömt att vi hade 33 politikfrågor som skulle göras till onsdag. Som tur var hade jag i alla fall redan gjort 14 st, men det kändes rätt tungt ändå vill jag lova...

Nu ska jag göra mig klar för sängen.

Don't let the colours scare you, it's just a state of mind

Måndag idag. Det har varit en bra dag. Innan lunch hade vi tema som vanligt, jag och Natalie är typ helt klara med vårat arbete angående domen för Aleksei Marklein. Efter lunch hade vi matte, det var lika jobbigt som vanligt. Jag förstår bara mindre och mindre av matten, så vi får väl se hur det går, hehe...

Hur som helst så känns det jättekul att jag och Natalie verkligen har funnit varandra nu. Vi hälsar alltid på varandra, söker upp varandra och för det mesta umgås vi större delen av dagarna också. Det känns helt fantastiskt. Nog för att jag kan prata med de andra också, men det är skönt att ha någon som man kan ty sig till lite extra så att säga.

Annars så har jag skrivit klart min debattartikel, det känns bra.

Tjejkväll och stallet

Igår var det myskväll med tjejerna! Det är något som vi har planerat för ett tag sen och sett fram emot, så det var riktigt roligt!
Vi möttes på Ica och handlade tillsammans, efter det så hyrde vi även film på Statoil. Väl hemma hos Helena så var klockan lite för tidigt för att börja med maten, så vi bestämde oss för att gå på en promenad. Skönt med lite frisk luft och att få röra på sig, särskilt med så trevligt sällskap. Jag plockade upp Bamse hos pappa så han fick följa med, då blev han glad! Det är väldigt längesen jag har promenerat med Bamse, och det märktes. När jag höll på med honom som mest och tränade mycket lydnad så gick han väldigt fint i koppel, nu får han mest gå som han vill. Men det gör ingenting, han mår som bäst när han får köra sitt eget race! Bamse har verkligen blivit en mycket gladare hund nu på senare tid, det är så roligt att se.
Efter promenaden så lagade vi mat, det var tacos som stod på menyn! Riktigt gott var det faktiskt. Efter maten såg vi på Beck - levande begravd, och den var riktigt bra. En av de läskigaste Beck-filmerna jag har sett tror jag! Man sitter genom hela filmen och försöker lista ut vem gärningsmannen är, men ack så fel jag hade även denna gång. ;>
Efter det så spelade vi lite kort och pratade, vi hade väldigt kul. Det är verkligen skönt att det känns så lättsamt att umgås alla tre.
Andra filmen som vi såg heter Shelter, fyfan vad läskig den var! Man satt på helspänn genom nästan hela filmen. För ovanlighetens skull så tycker jag faktiskt att den hade ett bra slut också, annars brukar jag bli väldigt besviken på sluten i de flesta skräckfilmerna.
Klockan var rätt mycket när vi hade sett klart, så jag och Madde for hem. Men det här är något som vi verkligen borde göra oftare! Tanken är väl att vi ska försöka ha tjejkväll en gång i månaden, och i mars hade vi tänkt slå två flugor i en smäll och fira Helena på samma gång!

Idag var vi i stallet som vanligt. Det har verkligen börjat gå smidigt att göra iordning hästarna nu, så det tar sig. Ridturen började bra, pigga och positiva hästar. Idag svängde vi av på en skogsväg som vi länge har tänkt prova, men det har aldrig blivit av. Jullan tyckte att det var väldigt spännande, hon blev tittig och det blev några galoppsprång här och där. Annars så gick det bra, vi travade en del och Jullan var ganska trött när vi vände hemåt. När vi skulle rida förbi en hage där det står tre hästar så bara stannade hon helt plötsligt och vägrade gå. Ett kraftigt kallblod som hon är stod hon stabilt med alla fyra benen i marken. Orubblig. Hur jag än kämpade fick jag henne inte att gå framåt! Snacka irriterad jag blev. Till slut fick Helena som satt på Tee Bar ta även Jullans tyglar och leda oss framåt, det var enda sättet att få henne att gå... När vi hade gått en bit fick jag ta tyglarna igen, och då gick det bra. Men efter en stund så stannade hon igen! Då blev jag riktigt sur och tänkte att det här är ju fan ingenting som hon får börja med! Så jag tog ur fötterna ur stigbyglarna och sparkade till riktigt hårt. Det kändes hemskt, men vad skulle jag göra? Det fungerade i alla fall, så jag lät henne inte vinna. Jag känner att det är otroligt viktigt med Jullan att jag vinner alla tjaffs, för annars tror jag att hon inte kommer att bli kul att ha och göra med. Hon är så envis! Men det är en del av hennes charm, och jag tycker verkligen om den här ponnyn.

Sammanfattning av januari

I början av januari mådde jag fortfarande rätt dåligt, och jag var så fruktansvärt nervös och rädd inför att flytta till Solvik. Av tidigare erfarenheter har skolan varit den värsta delen av mitt liv. Det blev olidligt när jag började högstadiet, men nu när jag tänker tillbaka så var det jobbigt även innan dess.
Januari blev en vändpunkt för mig. Jag anpassade mig, kom in i rutinerna och växte som människa väldigt snabbt när jag kom till Solvik. Själva ämnena går bra, men jag är mest stolt över hur jag har vuxit socialt under bara en månad. Det är en sån otrolig frihetskänsla att jag kan inte beskriva det med ord. Först nu förstår jag hur fruktansvärt socialt handikappad jag har känt mig tidigare. Atmosfären på högstadiet och gymnasiet kvävde mig. Det går inte att beskriva hur lättsam atmosfären känns här i jämförelse. Här kan jag röra mig fritt, här finns jag, här har jag en plats som är min. Tidigare har jag bara varit en skugga som har smygit omkring i bakgrunden. Här finns det ingen som tittar konstigt på mig när jag går förbi, här tystnar inte folk när jag pratar, här hälsar folk på mig när jag hälsar på dem, här pratar folk med mig. Här får jag finnas.
Visst sitter jag fortfarande tyst rätt ofta i matsalen, och jag gillar fortfarande att dra mig tillbaka på mitt rum efter skolan. Men jag vet att om jag har något att säga så lyssnar folk, och om jag känner för att vara med så får jag det. Visst kommer det fortfarande att finnas dagar då jag mår dåligt, och visst kommer en del saker fortfarande att kännas skitjobbiga. Men jag är på gång.

Under januari började jag också rida Jullan regelbundet. Hon är så speciell, en förbannat envis ponny med busglimten i ögat. Det är lätt att glömma bort att hon är bara tre år, för hon är så orädd, stabil, positiv och framåt för det mesta. Ibland känner jag mig tryggare på henne än på en del andra vuxna hästar som jag har ridit.

This is the start of something new