måndag 15 oktober 2012

Lååång helg...

Den här helgen har varit väldigt lång och seg av någon anledning känns det som...
I fredags var jag som vanligt väldigt trött när jag kom hem från skolan. Så då hände det i och för sig inte så mycket, lite mys i soffan och sen blev det sängen.
I lördags tog jag mig äntligen för att klippa Doris. Egentligen skulle jag ha gjort det förra helgen, men jag fick det inte riktigt till att bli då. Men nu är hon nyklippt och fin i alla fall. Hon är dock riktigt jobbig då hon har börjat löpa nu. Inomhus så går hon bara omkring och gnäller och har inte riktigt ro i kroppen att vara stilla. Helst ska hon bara sitta i mitt knä hela tiden, och antingen ska jag klappa henne eller så börjar hon frenetiskt att slicka på mina händer och armar och ansikte och ska tvätta mig och ta hand om mig hela tiden. Sjukt jobbigt verkligen och jag har fått bli arg på henne ett par gånger innan hon har slutat. Det är så himla jobbigt att bråka om en sån sak så jag längtar verkligen tills hon blir sig själv igen... Jag har försökt ta lite längre promenader med henne så att hon ska få röra på sig ordentligt, men det bara regnar och blåser kallt hela tiden. Jag var även och åt pizza med mormor & Gunnar & syskonen till middag, det var jättemysigt och gott såklart! Senare på kvällen hälsade jag på mamma och vi såg på film. Jag tycker ju att det är jobbigt att lämna Doris hemma, har haft dåligt samvete över det och inte riktigt kunnat slappna av när hon inte är med. Men nu när hon var varit så himla jobbig så har det faktiskt vara skönt att åka ifrån henne lite ibland så jag kan orka med henne... Usch, nu känner jag mig som världens sämsta matte, men hon har verkligen varit psykiskt påfrestande senaste dagarna...

Idag har jag också försökt promenera lite mer med Doris men annars har jag mest vilat. Det som var roligt var i alla fall att jag lät henne vara lös på en promenad - och hon skötte sig galant! Inte vad jag hade väntat mig, men så var det. Hon kom så fort jag ropade på henne, hon stannade när jag bad henne, och hon sökte kontakt med mig. När det bara är vi två och hon vet vad som gäller och hon lyssnar - då är hon verkligen världens bästa hund. Då är hon perfekt, jag kan inte önska mig mer. Jag önskar att hon kunde visa mer av den sidan även när andra är med... För nu gick vi alltså i kvarteren här och mötte människor, men hon skötte sig galant ändå. Inga hundar dock, det hade nog varit att utmana ödet lite nu hehe... Hon blir nämligen kär i alla hundar hon ser ute nu när hon löper...

Nåja. Nu blir det sängen för min del.

2 kommentarer:

  1. jag kan förstå det där med att vara frustrerad på sitt husdjur. vissa gånger orkar man bara inte. så det är okej att göra som du gjorde. jag skulle också ha gjort det!

    ja usch vilket väder ni har i norrland just nu :s jag kan inte påstå att vi har bättre.. man vad jag själv vet så brukar inte norrland ha SÅ dåligt väder :s

    SvaraRadera
  2. Jadu, du är då inte ensam! Känner mig också som en dålig matte när jag bara är förbannad och irriterad när Milo löper och vill bara komma ifrån henne! haha
    Är sjukt hur påfrestande det kan vara när dom löper ;)
    Tur iaf att det inte varar för evigt! :)

    SvaraRadera