Sofia hade fixat ett dressyrspö som jag skulle prova idag. Trots vindarna var det varmt ute, så vi tänkte rida in på skogsvägen eftersom det inte blev av sist på grund av Jullan. Hon var så snäll och gick några meter in på vägen så jag började nästan tro att hon inte tänkte tjaffsa något idag, men hon stannade efter en stund. Då var jag lycklig som hade ett spö i handen! Jag snärtade till en gång, och ni kan ju gissa om hon blev förvånad! Jodå, några skutt blev det allt framåt och hon såg lite förnärmad ut men gick snällt framåt. En liten stund senare stannade hon dock igen för att se om hon skulle kunna komma undan denna gång, men det fungerade inte. Nog blir hon lite sur när man säger till henne, men bocksprången är något jag bara skrattar åt. Så länge hon går framåt som jag säger så är det väl okej att hon visar sitt missnöje, så länge det inte går för långt.
Tanken är att vi ska rida även på onsdag nu när det är lov, och då ska Helena få prova rida Jullan. Hon är så snäll att rida, och nu när vi har hittat en lösning på hennes dumheter så kommer det säkert att gå jättebra. Det är en bra erfarenhet att rida många olika hästar, och jag har saknat Tee Bar!
Nu ska jag se om det går att få lite liv i människorna här, så blir det nog att se på film.
Så kul att det gick bra på ridningen!
SvaraRaderaHoppas att vinden har lugnat sig för hela lovet.
Kram Mormor